Mitt i denna förändring står Arbetsförmedlingen, en myndighet som har till uppgift att matcha arbetssökande med arbetsgivare och ge stöd till båda parter. Som ett led i det arbetet arrangerades en inspirationsdag där jag tillsammans med Michelle Rea från sociala rekryteringsföretaget Social Honesty , Ola Mattisson från Facebookbyrån 7billion inbjöds som extern talare. Mitt fokus var att erbjuda ett evolutionsperspektiv på hur Internet förändrar sättet vi söker och finner jobb på.

Sedan Internet slog igenom kan vi konstatera att allting är nytt, men ingenting har förändrats. Att söka jobb, även om man gör det på Internet, handlar fortfarande om CV och personligt brev.

Ett paradigmskifte förklaras genom liknelsen med en larv som efter förpuppning förvandlas till en fjäril. Det är samma organism, men sättet att fungera på skiljer sig åt på ett väldigt överraskande sätt. Industrisamhället är fortfarande levande, men vi lever mitt i skiftet till nätverkssamhället. Båda tänken pågår parallellt. Det ställer krav på arbetssökande, arbetsgivare och organisationer som Arbetsförmedlingen att ställa om för att hänga med. En teoretisk introduktion till hur makt och inflytande förändras tack vare det här skiftet.

Del 2

Sociala medier är för tillfället lämpligast för jobbmatchning inom kunskapsarbete i tjänstesektorn, men snart spelar det alls ingen roll vilken bransch eller sektor det rör sig om. En avslöjande faktor för vilket mindset en person som marknadsför sig i sociala medier – industrisamhälle eller nätverkssamhälle – är om de sätter sin arbetsgivare i sin Twitter-biografi. Kan du gissa till vilken era vad hör? Vem man arbetar med är viktigare än vilken organisation man arbetar för i nätverkssamhället.

Del 3

Företagets tonalitet – det slutna företaget i industrisamhället och det transparenta företaget i nätverkssamhället. Sociala medier har förändrat tonaliteten – företag och organisationer har mycket att vinna på en personligare tonalitet för att attrahera tänkbara personer att anställa. För de som söker jobb på nätet har det redan hunnit forma sig en frivillig standard. På Twitter, till exempel används hashtaggen #nyttjobb som skapades av Brit Stakston flitigt. Idag är det flera som går direkt från skola och utbildning till att få en anställning utan att nån gång skicka ett personligt brev eller ett CV till en arbetsgivare – såsom vi är vana att se dem, dvs som statiska dokument. Det vi behöver förbereda oss för, och då särskilt Arbetsförmedlingen som har till uppgift att stötta svaga grupper i samhället, är att vi är på väg in i hyperkonkurrens om jobben.

Del 4

Exempel på hur det kan se ut när man söker jobb och praktik i sociala medier. Vi går från statiska texter till flöden, dvs ständigt föränderliga uppdaterade texter som innehåller relevanta bilder och videor. Att söka jobb blir därmed en process som pågår dygnet runt hela tiden, snarare än som vi är vana vid – vid en specifik tidpunkt på en specifik plats. Den arbetssökande kommer att behöva vara på tå på ett helt annat sätt än tidigare. Där har Arbetsförmedlingen en utmaning framför sig för att hjälpa arbetssökanden att tänka i nya banor.Uppsidan i utvecklingen är att den ökade transparensen skapar mycket större möjligheter för den arbetssökande att visa att den verkligen är bra på och intresserad av det den säger – och för företag att se att så verkligen är fallet.

Del 5

Anställningstrygghet ersätts av projektinförsäljning. Kompetens kompletteras med nätverksfärdigheter. Uppdelningen mellan arbetstid och fritid ersätts med fri arbetstid. Fri arbetstid låter ju bra, men det ställer helt nya krav på individen. Färdigheter som tidigare endast krävdes av högpresterande chefer kommer att krävas av vanliga anställda på framtidens arbetsmarknad. För att undvika ett alltför stor och smärtsamt glapp på arbetsmarknaden, mellan de som tänker i de nya banorna och de som stannat upp i utvecklingen och förlitar sig på det förra samhällets tänk, behövs att organisationer som Arbetsförmedlingen aktivt tar en stödjande roll.

Marknadsföringen förändras i takt med att Internet påverkar organisationer, innovationstakten i företagsvärlden och människors förväntningar på tillgänglighet och service. Vilka perspektiv på marknadsföring är kloka att ha för studenter som just nu påbörjar sin utbildning? Vilka färdigheter gör de klokt i att skaffa sig för att kunna få anställning eller starta egna företag när de tagit examen?

02:10 – onlinemarknadsföringens 4 evolutionära steg
Onlinestrategen och forskaren Rufus Lidman har identifierat fyra steg i onlinemarknadsföringen utveckling, Site, Search, Social och Smart.

06:23 – AIDA-formeln speglar internetmarknadsföringens fyra steg
Attention, Interest, Desire och Action – de fyra stegen i AIDA-formeln motsvarar på ett ungefär de olika evolutionära stegen i hur onlinemarknadsföringen utvecklats och kommer att utvecklas framöver.

10:33 – framtiden för marknadsföring – inbyggd
Med exemplet från appen Layers visar jag varför jag tror att steget efter social marknadsföring är cybernetisk, dvs inbyggd i den teknologi vi kommer att bära på oss och faktisk i oss.

13:21 – marknadsförarens nya skills
Det handlar allt mer om vilka färdigheter du som marknadsförare har, även om din roll är strategisk.

24:14 – exempel på den nya marknadsföringen
Ledarnas kampanj Världens bästa CV, Pepsi Refresh Project och .se – Bredbandskollen.
Update: Bredbandskollen är i grunden en vidareutveckling av TPTEST ledd av Richard Dahlstrand på Stiftelsen för Internetinfrastruktur som en del i Stiftelsens grunduppdrag. Att det även är god marknadsföring för IIS får väl snarast ses som en trevlig bieffekt!

Den första delen av föredraget finns här.

Det här föredraget hölls för de nya studenterna på civilekonomprogrammet vid ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Växjö. Min ingång i detta är framförallt att erbjuda ett evolutionärt perspektiv på marknadsföringen och därigenom erbjuda en karta som anger var vi kommer ifrån, var vi är och vart vi är på väg. Detta är första delen av föredraget, del 2 kommer snart.

12:36 – anledningen till att sociala medier idag sällan fungerar i marknadsföring
Företag och kunder mognar, eller evolverar, stegvis mot högre och högre komplexitet. Sociala medier dök upp först i ett sent skede när vissa företag och kundsegment nått en tillräcklig mognadsnivå. Under den blir det mest problem.

27:20 – hur sociala medier används mest effektivt
Lyssna, lös och locka! Poängen med sociala medier är möjligheten att integrera kundernas verklighet med företagets verklighet. Företag som är på den mognadsnivån (eller vill dit) lyssnar på marknaden i sociala medier, använder det de hör för produkt- och verksamhetsutveckling och attraherar människor snarare än pushar ut sina budskap.

29:15 – Peter F. Drucker – skapa innovation och skapa kunder
Kort om öppen innovation med hjälp av Internet och sociala medier.

31:07 – Gör tvärtom!
Reklamtrötthet och överutbud av media tvingar marknadsförare att göra tvärtom mot brukligt.

32:34 – Evolutionslära för marknadförare
Ett annant perspektiv på marknadsföring – den avgörande skillnaden mellan horisontell respektive vertikal (disruptiv) utveckling.

40:14 – Vi kan inte förutsäga framtiden, men vi kan förstå riktningen
Principerna om kopiering, variation och urval tillämpat på produktutveckling.

41:30 – Om accelererande förändring på mediemarknaden – exemplet Facebook
Kort teaser om Facebooks nästa steg: varför ser vi ingen marknadsföring från en av världens största konsumentprodukter?

Vi ska vara ett ärligt och reko företag som gör så bra grejor att folk älskar dem.

Anmäl dig genom att ringa Studieförbundet nedan eller skicka intresseanmälan här på min sajt.

De fyra tumreglerna jag tar upp för att skapa kommunikation med resonans hos mottagaren är:

1. Grunda/centrera dig själv.
Enligt min erfarenhet är den främsta anledningen till att bloggposter inte skrivs, foton inte tas och att videos inte görs att DU inte är lugn och fin. Alla idéer om att du ska uppnå ett visst resultat, följa en plan eller framstå i god dager hindrar dig från att vara kreativ. Därför blir merparten av all kommunikation (särskilt på jobbet) i bästa fall medioker (okreativ) och i sämsta fall inte gjord alls, utan utlejd till en extern konsult.

Konsulten, i sin tur, har förmodligen inte känslan, insynen och förtroligheten med människorna i din verksamhet som behövs för att snabbt, enkelt och autentiskt lyfta fram de berättelser som väntar på att berättas. Om du ska berätta din historia – börja med att göra det själv är mitt tips! Eller åtminstonde börja ösa ut bilder, videos och dokument på nätet så att de blir länkbara och därmed kan bli delar i andras berättelser.

2. Kom ihåg att tänka i scener
Ken Wilbers integrala fyrfältare ger dig fyra scener som täcker alla situationer jag kan komma på. Gör som bästsäljarna – beskriv samtliga fyra scener (en persons inre, dess relationer, fakta och ting samt externa sammanhang) omväxlande hela tiden. Det ger ett flyt i berättandet och blir inte enahanda för någon. De fyra scenerna motsvarar Ken Wilber´s fyra kvadranter:

Övre vänstra kvadranten, individens inre = känslor, tankar, sinnestillstånd etc
Nedre vänstra kvadranten, kollektivets inre = samtal, relationer, moral etc
Övre högra kvadranten, individens yttre = ting, mått, form, utseende etc
Nedre högra kvadranten, kollektivets yttre = syfte och processer (lön, resa, förstå etc)

3. Kom ihåg att tänka glad/ledsen gubbe (arketyper och världsåskådningar)
Du känner säkert till att flera av de riktigt storsäljande filmberättelrna är baserade på Joseph Campbell´s mytologiska studier. Han i sin tur baserade sig framförallt på Jung´s studier och spekulationer om de djupast liggande strukturerna i det mänskliga psyket. Vi alla tycks ha ett gemensamt arv av enkla grundläggande roller och situationer kopplade till allas liv inpräntade i djupet av vårt medvetande. Dessa kallade Jung för arketyper.

Clare W Graves, å sin sida, var en psykolog som var kollega med den mer berömde Abraham Maslow (han med behovspyramiden) upptäckte att våra världsåskådningar tycks evolvera på ett förusägbart sätt både på individuell och kulturell nivå. Dessa nivåer är slående lika arketyperna i mina ögon och kan vara en god tumregel för att komma på egna roller och deras åsikter, attituder och utveckling att besätta sin berättelse med. Ken Wilber har i sin tur fallit för modellen och Clare W Graves arvtagare Don Beck är numera en av Ken´s närmaste medarbetare och hans modell, populärt kallad Spiral Dynamics, är nu den näst mest grundläggande beståndsdelen i Ken Wilber´s integrala modell (eller All Quadrants, All Levels, All Lines, Alla States and All Types, förkortat AQAL).

4. Koppla ihop och ge riktning (dramaturgi)
I och med Internet har vi fått nya möjligheter att göra allt som kan tänkas röra sig i vårt huvud i form av idér, tankar eller sinnesintryck till sociala objekt. Din affärsplan, din hund eller din vaktmästare på kontoret är tre exempel på sociala objekt som förmodligen skulle rocka, men som kräver ett visst sorts tänkande från din sida för att bli en del av alla de berättelser som just nu flyger (s.k. viral spridning, eller memer) mellan människor på Internet. I praktiken handlar det om att du sätter en länk på idén eller konceptet genom att t ex ta ett foto av det och t ex ladda upp det på Flickr, skriva en bloggpost om det eller skriva ett dokument och ladda upp det på t ex Slideshare. Sen kan andra människor, genom att använda den unika länken till innehållet som nu skapats, enklare sprida det vidare som en del av sitt eget material.

När du sedan skriver, fotar och filmar (eller twittrar, bloggar och facebookar om du vill) berättar du med fördel en berättelse istället för att bara informera eller konstatera. På så sätt får du draghjälp av hur vårt psyke fungerar (a.k.a du är inte tråkig) och ökar möjligheten att du triggar igång berättarlusten hos andra också och blir en del av deras berättelser.

Poängen jag vill göra (och som du kan läsa mycket mer ingående om hos varumärkesdramaturgen Per Robert Öhlin) är att du inte ska undvika konflikter eller “negativa” känslor i dina berättelser. Det är, lite förenklat, just DET som gör din berättelse intressant! Detta vet varje god kvällstidningsjournalist och om du är ute efter att berätta berättelser, inte bara “göra reklam” (försköna) eller “informera” (vara onödigt tråkig), så gör du klokt i att läsa in dig på urberättelsen för alla berättelser sedan tidernas begynnelse: The Heroes Journey. Om du har bråttom och inte hinner läsa: man kan säga att grunden för alla berättelser är konflikter, motstånd och svårigheter och hur de övervinns.

Den här videon, slutligen, förklarar digital storytelling dök upp som fenomen och fungerar. Den har en något mer Rotary- (Microsoft, POGO Pedagog, EPIServer etc) klingande röst än min om du är lagd åt det hållet.

photo © 2008 Andrew Stawarz | more info(via: Wylio)

Vi kom att spänna över både Joseph Campbell´s arketyper och dramaturgi(tack Per Robert Öhlin, Niclas Strandh och Annika Lidne för inspiration) , vad sociala medier egentligen är, hur man kan tillämpa Zen i marknadsföringsarbete och vad Internet möjliggör för storytelling (tack Gitta Wilén och Pelle Sten!)

Och, eftersom vi ju trots allt är på Ängsbacka, hur man gör för att grunda sig själv och bli kreativ genom dans, andning och att connecta med andra människor (särskilt tack till poeten och livskonstnären Blake Steel!).

I del 1 beskriver jag det ramverkerk jag använder baserat på Ken Wilber´s Integrala teori för scener och röster och Spiral Dynamics för att få en intuitiv förståelse för arketyper, konflikter och den inneboende rörelse som krävs för att en berättelse ska bli intressant. Jag går också igenom det jag tror är de absolut viktigaste faktorerna för att nå framgång i sociala medier.

I del 2 pratar jag om hur man kan använda Spiral Dynamics. Det är en modell för hur vårt medvetande evolverar från mindre till mer komplexa världsåskådningar både hos individer och i kulturer, för att slå an de riktigt djupa känslosträngarna i sin kommunikation och i sitt historieberättande.

I del 3 har vi kommit till Storytelling och jag pratar om att koppla ihop sociala objekt (foton, video, texter etc), förståelsen och tumreglerna från arketypisk dramaturgi och, inte minst, konsten att undvika skrivkramp och andra blockeringar och istället komma in i sitt kreativa flöde genom att samla ihop sig själv mentalt.

Update: Jag har nu lagt upp en kompletterande video om digital storytelling från samma tillfälle som tar med det som missades på slutet och lite till.

Read abou new years festival on Ängsbackas sajt.

Måtten på framgång: followers, retweets och @mentions
Om du är en nybörjare har du ännu inte hunnit få särskilt många fans (followers), aktiva ambassadörer (Retweets) eller nätverk (@mentions).  Om du följer de här instruktionerna så kommer snart igång och råder bot på detta. Att Twittra är precis som att lära sig ett nytt språk. Det allra första steget  med att lära sig använda @-tecken, RT, och följa och delta i konversationer med hjälp av verktyg som Tweetdeck eller konventioner som hash-tags (#nånting) tillhör ett tidigare steg som du behöver behärska innan du kan börja tänka och praktisera strategi ens på nybörjar-nivå.

För att något ska kunna kallas strategiskt är det naturligtvis nödvändigt att kunna mäta och veta vad man mäter, så jag börjar med några nyckelbegrepp.

Vad betyder “social” i sociala medier och hur mäter man det?
Att vara social betyder att möta andra människor och prata om saker. Förut var medierna enbart bärare av innehåll. Det sociala fick vi sköta i “meatspace”, dvs vid köksbordet, på arbetsplatsen eller var vi nu råkade befinna oss. Nu tillåter medierna att vi även träffar andra människor och pratar om det som medierna innehållet i själva medierna Det kan numera dessutom vara såväl en traditionell artikel som en video, ett foto eller ett dokument m.m. Detta mäter man enklast i antalet konversationer, dvs yttranden och svar fram och tillbaka, som ett varumärke har multiplicerat med antalet olika personer.

Vad betyder “inflytande” och hur mäter man det?
Inflytande handlar om hur mycket man påverkar andra människor att sprida det man vill säga. Detta mäter du enklast genom att mäta antalet retweets av dina tweets. Passa på att samtidigt kolla vilka som är dina bästa ambassadörer och se om du kan hjälpa dem med sin egen spridning eller nåt annat de är intresserade av!

Vad betyder “rykte” och hur mäter man det?
Ryktet är helt enkelt hur många som gillar dig och det du står för. Det lättaste sättet att mäta detta är att göra kontinuerliga sökningar på när du eller det du pysslar med nämnts och räkna positiva och negativa omnämnanden. Tro inte på automagiska mätverktyg i detta fall, utan läs tweetsen själv eller ha en person inom företaget som förstår nyanserna som gör det.

Strategi är samma sak som att välja var det någon som sa. Det första du  behöver välja är om ditt varumärke (personligt eller insitutionellt) ska vara något man pratar OM, pratar MED eller både och.

Ska du vara ett varumärke man pratar OM?
Om du bestämmer dig för att vara ett varumärke man pratar om så behöver du förstå berättarkonsten. I grova drag kan man säga att den består av att förstå de element som utgör en bra historia (roller, rekvisita och konflikter). Sen måste du också förstå din publik, hur de tänker och reagerar känslomässigt på det du berättar. Eftersom du inte kan veta vilka som är “på plats” på Twitter just när du skriver, behöver du måla upp en bild i ditt huvud av personen eller personerna du vill prata med.

Om du tänker på någon specifik du känner väl, en kompis, kund eller kollega så kommer du få en tillräckligt exakt bild av hur denne tänker och känner för att du automatiskt ska skriva med “rätt” tolnalitet. Om du Twittrar professionellt och har en marknadsplan eller varumärkesstrategi att ta hänsyn till t ex, behöver du kanske själv “översätta” den till sådana personer. Ju fler inblandade i det arbete (det är rätt kul!) desto bättre, särskilt viktigt är att den som är ansvarig för varumärket eller marknadsplanen är med och formar beskrivningen!

By the way, i den högre skolan (Twitterstrategi för etablerade) kommer du att få lära dig skillnaden mellan att människor pratar OM dig (din personlighet/persona) och att människor pratar om det du GER dem att prata om (“sociala objekt”).Fundera gärna på det, men det sparar vi som sagt till nästa kursmoment.

Ska du vara ett varumärke man pratar MED?
Om du bestämmer dig för att vara ett varumärke man pratar med behöver du förstå relationer. Man kan förstå relationer på flera nivåer. På nybörjar-nivå behöver du kunna skilja mellan människor som gillar det du gör och står för och människor som inte gillar det du gör och står för. Du måste nämligen, om du väljer den här vanskliga vägen, förbereda dig för att folk som INTE gillar det du gör förväntar sig svar på tilltal och i bästa fall en lösning på deras problem snabbt  och av en någon som direkt kan lösa ditt problem.  Annars förlorar du snabbt ditt rykte (se förklaring längre ner), och det är själva valutan du byggt upp genom hårt arbete.

Den här processen kallas ofta för kundservice i andra sammanhang, men är samma sak i sociala medier. Om du alltså är ett varumärke som väldigt många personer tycker illa om på grund av rollen (t ex politiker, framgångsrik, fritänkare etc) så behöver du kanske vara beredd att till och med ha flera personer som hjälper till att ta svara och/eller hjälpa människor direkt. Om det är svårt att klara sig utan det du levererar är det extra känsligt. Tillhandahåller du arbetsredskap, kommunikationsutrustning, transporter, vatten, mat eller el så är bemannad och bra kundservice vara helt avgörande för ditt företag. Om du skriver som privatperson eller inte arbetar med något som är särskilt kontroversiellt eller livsnödvändigt så förväntas du svara kanske inom några timmar och om du skriver varför du inte kunnat svara tidigare så är ingen skada skedd även om det ibland dröjjer längre.

Ut med dig och lek på Twitter nu så kommer du snart att bli etablerad och vara redo för nästa nivå i ditt strategiska arbete! Och kommentera gärna med det jag missat, missförstått eller helt enkelt har fel i!

(Stoppa in mänskliga röster i toppen – få ut mänskliga insikter i botten)

Efter att ha vandrat i öknen en stund är jag åter tillbaks på min stig genom livet. Ni som känner mig sedan gammalt här på bloggen vet att min dröm är att sprida kunskap om medvetandet med hjälp av Internet. Planen är att låta bygga ett datorsystem som lyssnar på människors feeds, analyserar deras medvetande med hjälp av psykolingvistik och skapar en sökbar och visuell karta över så många människors medvetande som möjligt. Just nu pågår det 6:e försöket att få igång den apparaten och jag har skapat mig en liten smula utrymme i livet för att forska, prata om och testa att tillämpa psykografi i online kommunikation.

The Boring Background
Jag fick den här, kan man tycka lite märkliga, drömmen till mig då jag efter att jag sagt upp mig frustrerad över hur medieanalysföretagen jag jobbat på eller med inte satsat på datorstödd forskning om målgrupperna som ett komplement till analys av mediernas innehåll. Jag ville så förbannat mycket mer än mina kollegor och chefer, upplevde jag på alla ställn jag var på, men gillade verkligen själva gebitet. Så när som på att ödsla min tid på det tålamodskrävande knoget att koda artiklar för hand när sociala medier och den gryende AI-industrin började synas på horisonten. Jag hade tidigare även ett mellanspel med en kort och rätt pinsam, men lärorik karriär som anställd PR-konsult (jag fattade inte de sociala spelreglerna för att bli en lönsam konsult). Där pratades det mer om människor, målgrupper och psykologi – och jag fick känslan av att företagen som utvärderade PR hade mycket att vinna på att tillhandahålla sådant underlag till PR-konsulterna och deras branschkollegor.

När bloggar väl blev efterfrågade och därför intressanta för medieanalysföretagen användes de slentrianmässigt för studier av mediers innehåll istället för som jag vill – för att studera målgrupperna – och det där har ännu inte tagit fart i den branschen. Inte heller bland opinionsundersökningsföretagen eller konsumentinsiktsföretag som fortfarande förlitar sig på beprövade enkäter. Till och med till synes smarta “2.0″-företag som Hunch vågar sig inte bortom enkäterna. Istället är det, såvitt jag vet, mest underrättelsetjänsterna som anlitar psykolingvister och satsar stora summor på att suga in och analysera innehållet i sociala medier, s.k. Open Source Intelligence.

Mål, metod och mening
Hursomhelst, för att göra det riktigt krångligt för mig, kan man tycka så ägna jag hyfsat mycket tid åt att kötta ut min livsdröm ordentligt på inrådan av en massa kloka gurus som alla sa samma sak. Mina närmaste vänner vet detaljerna, men det är kanske på tiden att berätta dem för fler som orkar och vill läsa.

Först av allt: jag vill mäta framgång och lycka i mitt liv efter hur mycket jag ler på dagarna. Inte nödvändigtvis skrattar, och det ska naturligtvis alltid komma från hjärtat. Det skulle jag göra om jag vore chef för ett forskningsinstitut som producerar och sprider kunskap om medvetandet. Forskningen vill jag ska finansieras av ett bolag som har strikt affärsmässiga syften och arbetar med att tillämpa psykografin som det licensierar från forskningsinstitutet. Ju mindre jag behöver lägga mig i dess verksamhet desto bättre – det jag vill ha tillbaka är arbetsro och möjlighet att göra det som inspirerar mig så jag kan fortsätta utveckla, studera och bidra till ökad kunskap om medvetandet utan några ekonomiska krav på mig. Det är bolagets chefs uppdrag i utbyte mot att jag fixar algoritmer och data. (check!)

Apparaten ska med tiden klara av att köra alla människor på Internet i real-tid.

Tillämpningar av grundforskningen ska betala 10 procent av bruttointäkterna tillbaka till forskningen. Siffran är inte tagen ur luften, utan kommer av att alla långsiktigt hållbara storskaliga verksamheter har använt sig av 10:e-principen. Det är tillräckligt lite och tillräckligt mycket.

Personligen vill jag inte vara knuten till en viss plats eller viss tid för att bedriva min verksamhet, vilket innebär att löneslaveri och traditionellt konsultande går bort. (check!)

Mitt personlig bidrag är att rita kartan (designa) och kommunicera till och med den som är intresserad. Det gör att gnällspikar och “aktiv försäljning” går bort. (check!)

Mitt personliga mål är några stycken:

- att få träffa, samtala med och lära av intressanta människor. Detta är i princip redan uppfyllt och nu handlar det mest om att slippa ödsla tid med rädda eller okänsliga människor annat än då min personliga utveckling genom Gudomligt ingripande så kräver. Och det lär det fortsätta att göra, misstänker jag… (check!)

- att ha 300 miljoner SEK på ett konto till 2012 alternativt på annat sätt aldrig behöva bekymra mig om min, min familjs och mina närmstas mat, boende och hälsa så att jag kan helt koncentrera mig på att skapa och att finansiera nya skapande projekt som bidrar till ökad livstillfredsställe för människor baserat på kunskap om medvetandet. Jag formulerade och befäste detta mål rätt tidigt på min resa och jag undrar ibland om det var ett mål som mest avspeglade min mognad vid den tidpunkten. Idag inser jag att det finns så många andra vägar till trygghet för mig själv och de jag älskar och vägar till att kunna stödja goda projekt. Kloka människor omkring mig säger mig att jag aldrig kommer att kunna gå iland med detta inom det kapitalistiska paradigmet och de kanske har rätt. Open Source-rörelsen är ett väldigt intressant alternativ och kanhända nån bjuder mig på en matbit, en säng och annat jag behöver om jag sjunger vackert? Kanhända de jag älskar behöver min kärlek mer än mina egoistiska försök att stilla mitt dåliga samvete? (check för en tid framöver!)

Update: glömde att den psykografiska kunskapen som produceras ska komma så många människor till del som möjligt genom att vara gratis i vissa former (check!) och kosta kaffepengar i tillämpningar. Hellre en miljon användare á 1 kr än en kund á en miljon.

- att få njuta av beröring, min kropp och spänningen mellan man och kvinna regelbundet och intensivt. (check!)

- att få äta gott och näringsrikt (check för en tid framöver!) och fortsätta vara frisk i kropp och knopp.

- att ha möjligheten att vara “självförsöjande” på meningsfulla projekt så att jag inte behöver be människor av mindre förstånd eller ringare andliga föresatser än jag själv att ta mig med på deras. Det blir bara pannkaka har jag märkt. (check!)

Status på byggprojektet

Den ursprungliga proof of concept sajten Typealyzer.com besöks av några tiotal människor per dag varav vissa hittar till manifestet och nån emellanåt visar en smula intresse.

Videorna och bilderna på den första prototypens resultat har setts av några tusen personer.

Testerna att ta en genväg och göra en meta-taggning av den befintliga psykolingvistiska ordlistan LIWC som gjordes i våras visade inga tydliga statistiska resultat.

Prototyp no 2 sniglar sig fram, men ser lovande ut. Framförallt för att jag nu bestämt mig för ramverk och modell för psykolingvistiken efter många års testande av bl a Jungianska varianter, Enneagrammet, Leary´s Interpersonal Circumplex m fl mer eller mindre esoteriska modeller över medvetandet. Ken Wilber´s integrala modell (AQAL) är the model to rule them all och en väldigt mycket bättra startpunkt har jag insett. Därifrån kan jag fortsätta att finlira i det oändliga.

Vad som upptar mina tankar idag

Jag längtar efter att få sätta tänderna i kodverktyg och prototyp enligt mina ritnignar så jag kan se, testa och förbättra psykolingvistiken. För tillfället känner jag mig dock ganska lugn med att om jag bara lär mig att inte vara så otålig och inte uppföra mig som ett arsle för att jag är stressad så lär det komma tids nog. Men eftersom det trots allt bara är början på själva resan som, om den ska göras ordentligt kommer innebära att jag behöver mycket mer hjälp…

Hur få loss tid, kompetens och utrustning? (check tills vidare!)
Det är verkligen rock´n´roll att köra det här projektet utan extern finansiering och mitt ego slickar sig glatt om munnen av och till. De brilljanta människorna på REEP är fantastiskt inspirerande. Men samtidigt är det kanske att göra det onödigt svårt för sig, särskilt som jag inte tror jag kan mäta med deras ledare i intellekt, personlig mognad och erfarenhet. Det torde finnas många sätt att flå en katt.

Jag har hittlis haft den stora förmånen att ha blivit erbjuden hjälp av flera brilljanta tekniska begåvningar och några av dem har dessutom investerat fantastiska mängder tid och stress i att hjälpa mig bygga. Dock har jag haft problem förr eller senare då det börjat sina i kassan och mina mål med mitt liv (kvalitet, principfasthet, inte kompromissa) och projektet (kvalitet, principfasthet, inte kompromissa) krockat med den bistra verkligheten att jag inte räckt till. Min rock´n´roll approach har gjort att mig slarvig med att ta hand om mig själv ordentligt. Jag skär reflexmässigt ner på mer och mer av mina egna behov av förkovran, mat, vila, rörelse och reflektion och tappar fokus och klarar inte av att beskriva vad jag vill göra tillräckligt väl för de som vill hjälpa mig.

Min övertygelse är dock benhårt att om jag fattat mer om teknik och vågat vara tydligare med mina målsättningar och filosofi så hade problemen inte uppstått. Tills vidare fortsätter jag att tro på principen om att det finns obegränsat med cognitive surplus i världen och att det enda hindret är min egen förmåga att vara tydlig. På DisruptiveCode var det någon som sa att om du vill ha de bästa medarbetarna – betala dem ingen lön och det ligger nog en del i det. Du får helt enkelt se till att ge människor möjlighet att göra nåt som de verkligen är stolta över utan att känna sig låsta, köpta eller stå “nedanför” en jämrans snackpåse bara därför att han lyckats snacka sig till stålar.

Ska projektet in i “serious society” eller kan det få hållas i den lite smågalna och kreativa ytterkanten?
Jag vet hyfsat väl kriterierna för “serious society”, dvs den akademiska och den kommersiella världen. För den akademiska världen är det framförallt inter-coder reliability som är den närmsta pucken och för den kommersiella världen är det förmodligen skydd av och kontroll över  produktionsmedlen (Marx var en klurig herre, trots allt). Det första kriteriet är jag intresserad av själv, men jag får eksem av det sistnämda. I alla fall om nån girig jävla människa som inte ens kan låtsas vara intresserad nog av vad jag håller på med för att läsa in sig lite och åtminstonde låtsas vara intresserad av projektets och de av mina syften som är lite högre än att tjäna stålar, få en medalj ur kungens hand och få nöjet att tvåla till en massa fegisar och belackare. Nu verkar det för tillfället vara bättre förutsättningar för detta än på länge och jag har nån lovande kaffe inbokad och nyfunna kloka vänner som har lovande kontakter.

Samtidigt kan jag inte riktig släppa tanken på att det vore gött att släppa hela jävla skiten klabbet rätt ut på den kreativa allmänningen och hoppas att det uppskattas nog som konstverk att människor skall förbarma sig över server- och bandbreddskostnader, uppgraderingar och annat eländes elände och kanske till och med re-mixa det till nya spännande grejjor som bidrar till att sprida kunskap om medvetandet på ett roligt, intressant och kanske även minska antalet störande kommersiella budskap som förpestar vår moderna värld (se Manifestet). Jag vet uppriktigt inte och söker i själen av och till. Det enda svar som dyker upp är att sanningen alltid ligger mittemellan. Kanske är det så. MySQL är såvitt jag förstått ett exempel på att community-drivna open source project och djävulska pengar till grundarna inte nödvändigtvis är en omöjlig kombination.

Den människa som kommer med ett konkret och detaljerat förslag på lösning på detta dilemma kommer att göra mig glad!

För övrigt tänker jag mest på hur mycket livsenergi jag självmant valt att dränera mig på genom att kompromissa med min livsdröm de senaste åren. Hur jag i tron att jag hjälpte mig själv på det konkreta planet i själva verket hjälpte mig själv till en läxa på ett högre plan. Det tror jag att många människor skulle må bra av att kontemplera även om det naturligtvis är både läskigt och gör förbannat ont.

Tack för att du varit med mig ända ner hit. Hoppas du inte är en farisé  (skenhelig idiot) eller en månglare – utan (Update: nu är jag inte frustrerad längre.) en lite skraj, luttrad och fantastisk MÄNNISKA!  Eller varför inte intressant, viktig, rolig, trivsam eller snygg (tack @federley för den bästa sociala media policy jag sett hittils!) – för då är du mer än välkommen att hooka upp med mig på Twitter, Facebook eller nån annan av mina andra kontaktytor.

(Ärligt snott från LumensionSecurity på SlideShare)

Traditionellt sett har detta varit organisations- och ledarskapskonsulternas domän. Kommunikationskonsulter, särskilt de som ägnat sig åt reklam, har ägnat sig åt att frisera, paketera och managera vilket ökar avståndet mellan avsändaren och publiken. Smartskallarna på konsultfirman McKinsey noterade detta 2005 , några år efter smartskallarna bakom Cluetrain Manifesto, och det har påverkat marknadsföringsstrategi för de största reklamköparna.

Än har inte insikten sipprat ner till svenska partier
Svenska partier, med undantag för de som inte sitter i riksdagen grovt sett, har inte förstått att samtal förs oftast och lättast på Internet idag. #skippadörrknackningen är kanske att gå för långt, men jag dör en smula när jag läser instruktioner som går ut på att färdigpaketerade budskap gärna får användas (i värsta fall uppmanar man folk) på Facebook, bloggar eller när ni samtalar med människor. Vaddå ELLER?! Sweet jeezus, att stofiler använder Facebook och andra sociala medier som elskåp för att klistra upp affischer på må vara en casualty of war, särskilt i en valrörelse – men låt det för Guds skull inte vara själva STRATEGIN! Dvs det där som de förmodade smartskallarna högst upp i hierarkin tipsar fotfolket om.

En del av förklaringen till varför detta inte hänt tror jag är att det låter lite mys-fluffigt när man pratar om “dialog”, “att vara sig själv” och droppar de vanliga buzz-orden transparens, öppenhet och ärlighet. Det låter ju lite ballare att prata om målgruppsanpassade budskap, demografiskt anpassade utskickskampanjer och “penetrera en miljon svenska hushåll”. Det låter lite som om man befann sig i krig faktiskt. Fick hänga med en “general” i ett “briefing room” och peka på en stor karta hur man ska “erövra” en byggnad, en region eller kort och gott Makten.

Attack-marknadsföring
Med den logiken får vi en valspurt som ser ut som på sista varvet på kaserngården (föreställ dig generalens uppmuntrande röst i högtalarna):

Attraktions-marknadsföring
Hade den nya marknadsföringsstrategin varit rådande hade det istället sett ut så här.

Det kluriga här är att sociala webben är ett så svårgreppbart fenomen jämfört med offline-världen. Den bästa beskrivning jag hittills stött på är “friktionslösa samtal mellan människor i nätverk”. Jämfört med att “tapetsera stan med vår ledare” tycker i alla fall jag att det är snårigare att förhålla sig till. Särskilt om man är nybörjare på den sociala webben själv och inte hunnit landa i de sociala umgängesreglerna.

Just nu vimlar det av nybörjare på sociala webben i beslutsfattande position i företag och organisationer.
De som fattar de strategiska besluten har alltså dåligt underlag och försöker tillämpa attack-marknadsföringens principer på sociala webben. De som redan förstått och lyckats med attraktions-marknadsföring blir i bästa fall operativa innehållsproducenter eller ägnar sin tid åt att försöka omprogrammera gamla hundar eller feta katter vid sidan av att de “kör webben” åt dem. Vilket ju inte funkar eftersom inflytande och trovärdighet – den nya marknadsföringslogikens hårdvaluta – är kopplat till individen och inte till logotypen.

De som inom marknadsförings-branschen är bäst lämpade för att förstå och tillämpa detta tror jag är de som arbetat med person-PR. En av de tidigaste och mest erkända är Maria Rankka som numera är VD på Stockholms Handelskammare. Det vore kul att få höra hennes och andras syn på framgångsrik kommunikation på sociala webben, även om hon själv inte, såvitt jag vet, deltar där. PR, överhuvudtaget, gör några grundantaganden som underlättar för framgångsrik kommunikation på sociala webben. Relationer ligger ju liksom redan i namnet, medan reklamvärlden på samma sätt har idén att exponera saker för folk i ryggmärgen.

Första steget för reklamare blir därför lätt att klura ut hur de ska få spridning på sina grejjer. När poletten landar kommer den att landa på samma ställe som den landade hos PR-konsulter redan under 90-talet (fördjupa dina PR-kunskaper hos Doktorspinn eller Niclas “deeped” Strandh) i samband med de nya metoderna för krishantering, dvs i direkt, personlig och ärlig kommuikation hellre än att gömma sig bakom friserade kommunikéer. I reklamfolkets fall och Internet blir det snarare att gömma sig bakom videofilmer, appar eller kampanjsajter. Min gissning är att det som kommer att göra skillnad är när vi får en rejäl lågkonjunktur igen som i vanlig ordning skär först i marknadsföringsbudgetarna.

Mer i ämnet kommer – fortsätt gärna konversationen i kommentarsfältet eller på din egen blogg!